Virtuell och förstärkt verklighet inom vården

Virtuell verklighet VR och förstärkt verklighet AR används i allt fler medicinska och vårdrelaterade sammanhang.

Teknikerna kan användas inom bland annat rehabilitering, medicinsk utbildning, kirurgisk planering, psykisk hälsa och smärtbehandling.

VR och AR är däremot inte en enda behandlingsmetod. Hur användbara teknikerna är beror på vilket område de används inom, vilken utrustning som används och vilket vetenskapligt stöd som finns för den specifika tillämpningen.

Vad är virtuell verklighet

Virtuell verklighet VR innebär att användaren får uppleva en digital miljö som helt eller delvis ersätter den verkliga omgivningen.

Ofta används ett VR-headset som visar en tredimensionell miljö och följer användarens rörelser.

Inom vården kan tekniken exempelvis användas för:

rehabilitering
medicinsk träning
smärtbehandling
exponering vid vissa psykiska besvär
förberedelse inför behandling eller ingrepp

Vad är förstärkt verklighet

Förstärkt verklighet AR innebär att digital information läggs ovanpå det användaren ser i den verkliga världen.

Det kan ske genom exempelvis glasögon, skärmar eller andra digitala hjälpmedel.

AR kan bland annat användas för att visa:

anatomiska strukturer
medicinska bilder
instruktioner
information under vissa medicinska procedurer
tredimensionella modeller för utbildning

Till skillnad från VR befinner sig användaren fortfarande i den verkliga miljön.

VR vid smärta och medicinska procedurer

VR har studerats som ett komplement vid smärta och oro i samband med vissa medicinska behandlingar och procedurer.

Genom att rikta uppmärksamheten mot en virtuell miljö kan patienten i vissa situationer uppleva mindre obehag eller oro.

Effekten varierar dock mellan personer och mellan olika typer av behandlingar.

VR ska därför ses som ett möjligt komplement och inte som en ersättning för etablerad smärtbehandling när sådan behövs.

VR inom rehabilitering

Virtuella miljöer kan användas för att skapa övningar där patienten tränar rörelser, balans eller andra funktioner.

Tekniken kan exempelvis förekomma inom rehabilitering efter stroke eller vid andra tillstånd som påverkar rörelseförmågan.

En fördel är att övningarna kan göras interaktiva och anpassas efter patientens förmåga.

För vissa personer kan det också göra träningen mer engagerande.

Behandlingen behöver anpassas individuellt och genomföras på ett säkert sätt.

VR och psykisk hälsa

En användning som har studerats är virtuell exponering.

Vid exponering får personen stegvis närma sig situationer som väcker stark rädsla eller ångest.

I en virtuell miljö kan man exempelvis simulera:

höga höjder
flygresor
sociala situationer
andra situationer som väcker rädsla

VR-baserad exponering kan användas inom vissa psykologiska behandlingar, men bör normalt ingå i en strukturerad behandling och anpassas efter personens behov.

Kirurgisk planering

VR och tredimensionella modeller kan användas för att visualisera anatomi inför vissa operationer.

Kirurger kan exempelvis studera en digital modell av ett organ eller ett område där ett ingrepp ska genomföras.

Tekniken kan underlätta förståelsen av komplicerad anatomi och användas som stöd vid planering av vissa ingrepp.

Hur stor nytta tekniken ger varierar mellan olika typer av operationer och tekniska system.

AR under operationer

Förstärkt verklighet kan användas för att lägga digital information ovanpå kirurgens synfält.

Det kan exempelvis handla om medicinska bilder eller anatomisk information som visas i relation till patientens kropp.

Det finns medicintekniska produkter där AR används som stöd vid vissa ingrepp.

Tekniken kräver hög precision. Felaktig placering eller visning av digital information kan innebära risker och därför är korrekt installation, utbildning och kontroll viktigt. FDA lyfter bland annat felaktig visning av djup eller anatomisk position och distraktion under operation som möjliga risker.

Medicinsk utbildning

VR och AR kan också användas inom utbildning av vårdpersonal.

Studenter och yrkesverksamma kan exempelvis träna:

anatomi
kirurgiska moment
akuta situationer
medicinska procedurer
kommunikation med patienter

Virtuella miljöer kan ge möjlighet att öva flera gånger utan att en verklig patient utsätts för risk.

Tekniken ersätter däremot inte klinisk erfarenhet, praktisk träning och handledning.

Patientinformation

Tredimensionella modeller kan göra det lättare att förklara hur kroppen är uppbyggd eller hur ett ingrepp ska genomföras.

En patient kan exempelvis få se:

var en förändring finns i kroppen
hur en operation planeras
hur en behandling är tänkt att fungera
hur en led eller ett organ ser ut

Tekniken kan på så sätt fungera som ett komplement till samtal och annan patientinformation.

Möjliga fördelar

VR och AR kan i vissa sammanhang ge flera fördelar.

Det kan exempelvis handla om:

mer interaktiv medicinsk utbildning
möjlighet att simulera behandling och procedurer
individuellt anpassad rehabilitering
nya sätt att visualisera medicinsk information
möjlighet till behandling eller träning på distans i vissa situationer
stöd vid förberedelser inför vissa ingrepp

Vilken nytta tekniken ger måste bedömas för varje specifikt användningsområde.

Risker och begränsningar

VR och AR innebär också möjliga risker och begränsningar.

Användare kan exempelvis uppleva:

yrsel
illamående
huvudvärk
trötthet
obehag från headset
synrelaterade besvär

Medicinska system kan dessutom innebära risker om information visas felaktigt, om utrustningen stör användaren eller om tekniken inte fungerar som avsett.

Andra viktiga frågor är:

datasäkerhet
patientintegritet
kostnader
utbildning av personal
teknisk tillförlitlighet
tillgänglighet för olika patientgrupper

Kunskapen om vissa långtidseffekter och användningsområden utvecklas fortfarande.

Medicintekniska produkter och regelverk

När VR- eller AR-teknik har ett medicinskt syfte, exempelvis att användas för diagnostik, behandling eller vägledning vid ett ingrepp, kan produkten omfattas av reglerna för medicintekniska produkter.

Inom EU regleras medicintekniska produkter bland annat genom förordningen om medicintekniska produkter MDR.

Vilka krav som gäller beror på produktens avsedda användning och hur den klassificeras.

Det är därför viktigt att skilja mellan vanliga VR- och AR-produkter för konsumentbruk och produkter som är utvecklade för ett särskilt medicinskt ändamål.

För medicinska system behöver bland annat säkerhet, prestanda och korrekt användning bedömas innan de används i vården.

Framtiden för VR och AR inom vården

Utvecklingen av VR och AR inom sjukvården fortsätter.

Bättre bildskärmar, sensorer, tredimensionell bildbehandling och andra digitala tekniker kan skapa nya användningsområden.

Samtidigt behövs fortsatt forskning för att avgöra vilka metoder som faktiskt förbättrar vården, vilka patienter som har störst nytta av dem och vilka risker som behöver hanteras.

VR och AR bör därför ses som verktyg som kan komplettera vården snarare än tekniker som automatiskt gör diagnostik eller behandling bättre.

Informationen på denna webbplats är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.