Vaccination och forskning

Vaccination är en viktig del av arbetet med att förebygga smittsamma sjukdomar. Vacciner hjälper immunförsvaret att känna igen ett smittämne eller delar av det så att kroppen kan reagera snabbare om den senare utsätts för samma smitta.

Vacciner används mot många olika sjukdomar och tekniken bakom dem varierar. Vissa vacciner har använts under lång tid medan andra bygger på nyare metoder.

I Sverige finns nationella vaccinationsprogram och rekommendationer för olika grupper. Vilka vaccinationer som rekommenderas kan förändras över tid beroende på bland annat ålder hälsotillstånd smittläge och ny forskning.

Vad är vaccination

Vid vaccination tillförs ett vaccin som gör att immunförsvaret reagerar mot ett bestämt smittämne eller en del av det.

Immunförsvaret kan då utveckla ett immunologiskt minne. Om personen senare utsätts för sjukdomen kan kroppen känna igen smittämnet och reagera snabbare.

Vaccination innebär inte alltid att en person aldrig kan bli smittad. Skyddets styrka och varaktighet varierar mellan olika vacciner sjukdomar och personer. För vissa vacciner behövs flera doser eller påfyllnadsdoser.

Olika typer av vaccin

Vacciner kan framställas på flera olika sätt.

Levande försvagade vaccin

Levande försvagade vaccin innehåller en försvagad form av ett smittämne.

De kan ge ett starkt immunsvar men passar inte alla personer. Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar kan exempelvis behöva en medicinsk bedömning innan vissa levande vaccin används.

Exempel är vaccin mot mässling påssjuka och röda hund samt vissa vaccin mot rotavirus och vattkoppor.

Inaktiverade vaccin

Inaktiverade vaccin innehåller smittämnen som har oskadliggjorts och inte kan föröka sig.

Exempel finns bland annat bland vaccin mot hepatit A rabies och polio.

För vissa inaktiverade vaccin behövs flera doser för att bygga upp och bibehålla ett tillräckligt skydd.

Protein och komponentbaserade vaccin

Dessa vaccin innehåller utvalda delar av ett smittämne i stället för hela viruset eller bakterien.

Det kan exempelvis vara proteiner eller andra strukturer som immunförsvaret kan känna igen.

Vaccin mot HPV hepatit B och vissa pneumokockinfektioner är exempel på vaccin som bygger på sådana principer.

Vektorbaserade vaccin

Vektorbaserade vaccin använder ett modifierat virus som transportör för genetisk information från det smittämne som vaccinet ska skydda mot.

Transportviruset är utformat så att det inte orsakar den sjukdom som vaccinet är avsett att förebygga.

mRNA-vaccin

mRNA-vaccin innehåller genetiska instruktioner som kroppens celler använder tillfälligt för att bilda ett protein som immunförsvaret kan reagera mot.

mRNA bryts därefter ner av kroppen.

Tekniken blev särskilt uppmärksammad i samband med covid-19-vaccination men forskning om mRNA-teknik hade pågått under lång tid före pandemin. Forskning fortsätter även om hur tekniken kan användas inom andra medicinska områden.

Vaccinationsprogram i Sverige

I Sverige finns nationella vaccinationsprogram. Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn omfattar 2026 vaccination mot elva sjukdomar:

Rotavirusinfektion • difteri • stelkramp • kikhosta • polio • Haemophilus influenzae typ b • pneumokockinfektion • mässling • påssjuka • röda hund • HPV

Folkhälsomyndigheten ansvarar för föreskrifter och rekommendationer kring de nationella vaccinationsprogrammen medan Läkemedelsverket ansvarar för säkerhetsövervakning av vacciner.

Läs om nationella vaccinationsprogram hos Folkhälsomyndigheten

Vaccination av barn

Vaccinationer under barndomen syftar till att skydda mot sjukdomar som kan orsaka allvarliga komplikationer.

I Sverige ges vaccinationer till yngre barn främst inom barnhälsovården och senare genom elevhälsan.

Barnvaccinationsprogrammet är frivilligt och vaccinationerna inom programmet erbjuds utan kostnad.

Barn som har missat vaccinationer eller som har flyttat till Sverige kan behöva kompletterande vaccination. Bedömningen görs bland annat utifrån barnets ålder och vilka vaccinationer som tidigare har getts.

Vaccination och säkerhet

Vacciner genomgår forskning och kliniska studier innan de kan godkännas för användning.

Studierna används bland annat för att undersöka säkerhet immunsvar dosering och hur väl vaccinet skyddar mot den sjukdom det är utvecklat för.

Även efter att ett vaccin har godkänts fortsätter säkerheten att följas. Det gör det möjligt att upptäcka även ovanliga biverkningar när vaccinet används av ett stort antal människor.

Biverkningar efter vaccination

Vacciner kan ge biverkningar precis som andra läkemedel.

Vanliga reaktioner kan vara

• ömhet rodnad eller svullnad där vaccinet gavs
• tillfällig trötthet
• huvudvärk
• muskelvärk
• lätt feber

Dessa reaktioner är vanligtvis milda och övergående.

Allvarliga biverkningar kan förekomma men är ovanliga. Händelser som inträffar efter vaccination följs och utvärderas för att bedöma om det finns ett samband med vaccinet.

Att ett medicinskt problem inträffar efter en vaccination betyder därför inte automatiskt att vaccinationen var orsaken.

Hur vet man om ett vaccin fungerar

Effekten varierar mellan olika vaccin.

Vissa vaccin ger ett mycket starkt skydd mot infektion medan andra framför allt minskar risken för allvarlig sjukdom eller komplikationer.

Skyddet kan påverkas av bland annat ålder immunförsvar hur lång tid som gått sedan vaccinationen och förändringar hos det smittämne som vaccinet riktar sig mot.

Därför kan vissa vaccinationer behöva upprepas.

Vaccination och skydd i befolkningen

När många människor har immunitet mot en smittsam sjukdom får smittämnet svårare att spridas.

Det kan även bidra till ett indirekt skydd för personer som inte kan vaccineras eller som får ett sämre immunsvar av vaccinationen.

Hur stor andel av befolkningen som behöver immunitet varierar mellan olika sjukdomar och påverkas bland annat av hur lätt smittan sprids.

Influensavaccination

Influensavirus förändras över tid och influensavaccin anpassas därför regelbundet.

Vaccination rekommenderas särskilt för grupper som har ökad risk att bli allvarligt sjuka av influensa.

Vilka grupper som rekommenderas vaccination kan förändras mellan olika influensasäsonger. Därför bör aktuell information kontrolleras inför vaccination.

HPV-vaccination

HPV är en grupp virus där vissa typer kan orsaka cancer.

Vaccination mot HPV ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Syftet är att förebygga infektion med HPV-typer som kan orsaka bland annat livmoderhalscancer och flera andra cancerformer.

Vaccination inför resor

Behovet av vaccination inför en utlandsresa beror bland annat på resmål resans längd aktiviteter ålder tidigare vaccinationer och hälsotillstånd.

Vissa länder kan också kräva vaccinationsintyg för vissa sjukdomar.

Det är därför bra att kontrollera vilka vaccinationer som kan behövas i god tid före resan.

Vaccinforskning

Vaccinforskningen fortsätter att utvecklas.

Forskare studerar bland annat

• nya vaccintekniker
• förbättrade influensavaccin
• vaccin mot malaria
• vaccin mot hiv
• nya sätt att administrera vaccin
• vaccin som kan ge bredare eller mer långvarigt skydd
• användning av mRNA och andra genetiska tekniker

Alla vaccinkandidater som visar lovande resultat i laboratoriet blir inte färdiga vaccin.

De behöver genomgå flera steg av forskning och kliniska studier för att bland annat bedöma säkerhet dosering immunsvar och skydd mot sjukdom.

Covid-19-vaccination

Covid-19-vaccin är ett exempel på hur flera olika vaccintekniker kan användas mot samma infektionssjukdom.

Under pandemin användes bland annat mRNA-vaccin och vektorbaserade vaccin.

Rekommendationerna om covid-19-vaccination har förändrats sedan pandemins första år och kan fortsätta förändras. Därför är det bättre att kontrollera aktuella rekommendationer än att använda äldre vaccinationsscheman eller listor över tidigare använda vaccin.

Covid-19 behöver därför inte ha en stor plats i en generell artikel om vaccination och vaccinforskning.

När ska man kontakta vården efter vaccination

De flesta får inga eller endast lindriga reaktioner efter vaccination.

Vid kraftiga oväntade eller långvariga symtom efter vaccination bör man kontakta hälso- och sjukvården för bedömning.

Vid tecken på en akut allvarlig allergisk reaktion som andningssvårigheter kraftig svullnad eller snabbt försämrat tillstånd behövs omedelbar medicinsk hjälp.

Bra att veta om vaccination

Vilka vaccinationer som är lämpliga kan bero på ålder tidigare vaccinationer hälsotillstånd läkemedel graviditet resor och risken att utsättas för olika infektioner.

Den som är osäker på vilka vaccinationer som behövs kan kontakta vårdcentral vaccinationsmottagning eller annan hälso- och sjukvård för individuell rådgivning.

Vaccinationsrekommendationer kan förändras över tid. Kontrollera därför aktuella uppgifter hos ansvariga myndigheter eller vårdgivare.

Vaccination i framtiden

Vaccintekniken fortsätter att utvecklas.

Forskningen handlar både om att utveckla vaccin mot fler sjukdomar och om att förbättra befintliga vaccin. Nya tekniska plattformar kan också göra det möjligt att utveckla vaccin på andra sätt än tidigare.

Samtidigt måste nya vaccin genomgå vetenskaplig och medicinsk utvärdering innan de kan bli en del av hälso- och sjukvården.

Informationen på denna webbplats är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning diagnos eller behandling