SI-systemet

SI-Systemet

SI betyder Système International d’Unités, d v s franska   för ”det internationella måttenhetssystemet”. Bokstäverna SI används på alla språk för att beteckna detta system. SI-systemet blev en standard på en internationell kongress 1960 och används i stora delar av världen.

SI-systemet är uppbyggt av enheter tillhörande två olika klasser: sju grundenheter, som definieras fysikaliskt, och ett antal härledda enheter, som bildas genom att kombinera grundenheterna enligt enkla geometriska och fysikaliska lagar.

Storheter och enheter

(Äldre enheter anges inom parentes)

StorhetEnhetSymbolAnmärkning
SubstansmängdMolMol
MassaKilogramKg1 kg = 1000 g
LängdMeterM
VolymLiterL1 l = 1000 ml
VinklarRadianerRad2 πrad = 360º
TidSekunderS
FrekvensHertzHz1 Hz = 1 svängning/s
KraftNewtonN
TryckPascalPa1 Pa = 1 N/m2
Elspänning1VoltV
StrömstyrkaAmpèreA
ResistansOhmΩ
Effekt2WattW1 W = 1 J/s
Elenergi3JouleJ1 J = 1 Ws
VärmeenergiJoule (kalorier)J (cal)1 J = 0,239 cal, 1 cal = 4,2 J
Mekanisk energiJouleJ1 J = 1 Nm
LjuseffektWattW
RymdvinkelSteridianSr
LjusstyrkaCandelaCdW/sr
LjusflödeLumenLmCd × sr
BelysningLuxLx1 lx = 1 lm/m2
LjudeffektWattW
LjudintensitetWatt/m2W/m2
Ljudnivå (styrka)4DecibelDB
Hörnivå4PhonPhon

1. spänning = resistans × strömstyrka
2. effekt = spänning × strömstyrka
3. energi = effekt × tid
4. Om hörbarhetströskeln betecknas med x är ljudintensiteten 10x W/m2 = 10 dB, ljudintensiteten 103x = 30 dB osv. Hörnivån är 20 phon om ljudet hörs lika starkt som en ton med frekvensen 1000 Hz och ljudnivån är 20 dB.

Storheter och enheter för joniserande strålning

(Äldre enheter anges inom parentes)

StorhetEnhetSymbolAnmärkning
AktivitetBecquerel (curie)Bq (Ci)1 sönderfall/s
(1 Ci = 3,7 × 1010 Bq)
Absorberad dosGray (rad)Gy (rad)1 Gy = 1 J/kg
(1 rad = 0,01 Gy)
Effektiv helkroppsdos1Sievert (rem)Sv (rem)1 Sv = 1 J/kg
(1 rem = 0,01 Sv)

1. Effektiv helkroppsdos = dosekvivalent korrigerad för organkänslighet för strålning. Dosekvivalent kallas också för biologisk dos eller EBR-dos. Den biologiska verkan av strålningen skall vara lika oavsett strålslag. Dosekvivalenten fås genom att man multiplicerar den absorberade dosen med ett jämförelsetal, EBR-faktorn, som är olika för olika strålslag. För gamma-och betastrålning är den 1 och för alfa-och neutronstrålning är den större.

Joniserande strålning

Joniserande strålning har förmåga att slita loss elektroner från atomer som strålningen passerar varvid det bildas joner. Fenomenet kallas jonisation. Det är genom denna process som levande celler skadas. Joniserande strålning kan registreras med ett GM-rör (Geiger-Müller rör).

Strålningstyper
Alfastrålar (α)Becquerel (curie)
Betastrålar (β)Elektroner
Gammastrålar (γ)Vågor med mycket korta våglängder
NeutronstrålarNeutroner
RöntgenstrålarVågor med mycket korta våglängder

Tillåtna doser

Summan av den strålning individerna erhållit i en bestrålad befolkning mäts i manSv. Svenska statens strålskyddsinstitut, SSI, utfärdar bestämmelser för Sverige. Internationella strålskyddskommissionen, ICRP, rekommenderar högsta tillåtna dos:

IndividerEffektiv helkroppsdosEkvivalent dos hudEkvivalent dos ögon
1. Allmänhet och studerande <16 år1 mSv/år50 mSv/år15 mSv/år
2. Studerande 16-18 år6 mSv/år150 mSv/år50 mSv/år
3. Yrkesmässig hantering50 mSv/år men högst 100 mSv/5 år500 mSv/år150 mSv/år