Psykologi och Psykiatri

Vad är skillnaden mellan psykolog och psykiater?

Psykologi och psykiatri är två områden som arbetar med människans psykiska hälsa. De har olika utbildningsbakgrund och delvis olika arbetssätt, men möts ofta inom vården.

För den som söker hjälp kan skillnaden mellan en psykolog och en psykiater vara svår att förstå. Vem arbetar med psykologisk behandling? Vem kan ordinera läkemedel? Vem gör utredningar? Och vart vänder man sig när man inte vet vilken hjälp man behöver?

Här får du en tydlig överblick och praktiska råd inför en första kontakt med vården.

Vad är psykologi?

Psykologi är vetenskapen om människans tankar, känslor och beteenden. Inom psykologin studeras bland annat hur vi utvecklas, lär oss, reagerar på stress, fungerar tillsammans med andra och påverkas av våra erfarenheter och vår omgivning.

En psykolog kan arbeta med psykologisk bedömning, utredning, behandling, rådgivning och förebyggande insatser.

Psykologer arbetar inom många olika områden, exempelvis primärvård, psykiatri, barn och ungdomspsykiatri, habilitering, företagshälsovård, forskning och privata mottagningar.

I Sverige är psykolog en skyddad yrkestitel som kräver legitimation.

Vad kan en psykolog hjälpa till med?

En psykolog kan arbeta med många olika typer av psykiska besvär och svårigheter, till exempel:

Stress och utmattningsrelaterade besvär

Oro och ångest

Nedstämdhet och depression

Traumatiska upplevelser

Sömnproblem

Relationsproblem

Svårigheter med känslor och beteenden

Problem med koncentration och vardagsfunktion

Psykologer kan också medverka i psykologiska och neuropsykologiska utredningar, exempelvis när kognitiva funktioner eller neuropsykiatriska svårigheter behöver undersökas.

De arbetar både med lindrigare psykiska besvär och med personer som behöver specialistpsykiatrisk vård.

Olika former av psykologisk behandling

Det finns flera former av psykologisk behandling. Vilken metod som passar beror bland annat på vilka besvär personen har, den individuella situationen och vilka behov som finns.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

KBT arbetar bland annat med sambanden mellan tankar, känslor och beteenden. Behandlingen kan innehålla konkreta övningar och strategier för att förstå och förändra mönster som skapar eller upprätthåller problem.

Psykodynamisk terapi

Psykodynamisk terapi kan bland annat fokusera på känslor, relationer, tidigare erfarenheter och återkommande mönster i livet.

Det finns även andra former av psykoterapi och psykologisk behandling. I vissa situationer kan psykologisk behandling kombineras med läkemedel eller andra insatser.

Vad är psykiatri?

Psykiatri är en medicinsk specialitet som arbetar med psykiska sjukdomar och andra psykiatriska tillstånd.

En psykiater är en läkare med specialistkompetens inom psykiatri. Psykiatern kan göra medicinska och psykiatriska bedömningar, ställa diagnoser och ordinera läkemedel.

Psykiatrisk vård kan vara aktuell vid många olika tillstånd, exempelvis depression, bipolär sjukdom, schizofreni, ångestsyndrom och ätstörningar.

Behandlingen behöver inte enbart bestå av läkemedel. Beroende på personens behov kan vården innehålla psykologisk behandling, läkemedel, stöd, rehabilitering och andra insatser.

Psykolog eller psykiater – vem behöver du?

Du behöver inte själv kunna avgöra vilken yrkesgrupp du behöver innan du söker hjälp.

En enkel skillnad är att en psykolog har särskild kompetens inom psykologi, psykologisk bedömning och psykologisk behandling, medan en psykiater är läkare med specialistkompetens inom psykiatri och kan göra medicinska bedömningar och ordinera läkemedel.

Det betyder inte att psykologen tar hand om ”lätta problem” och psykiatern ”svåra problem”. Båda yrkesgrupperna kan arbeta med personer som har omfattande psykiska besvär.

Vilken hjälp som behövs beror på personens situation, symtom och behov.

När arbetar psykolog och psykiater tillsammans?

Vid psykisk ohälsa kan flera olika yrkesgrupper behöva samarbeta.

En person kan exempelvis få psykologisk behandling hos en psykolog samtidigt som en psykiater ansvarar för medicinsk bedömning och läkemedelsbehandling.

Ett vårdteam kan också bestå av sjuksköterskor, kuratorer, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper.

Vilka insatser och kompetenser som behövs varierar från person till person.

Ett praktiskt redskap inför första vårdkontakten

När man inte mår bra kan det vara svårt att komma ihåg allt man vill berätta under ett besök. Några minuters förberedelse kan därför vara till hjälp.

Du behöver inte själv försöka komma fram till en diagnos. Skriv i stället gärna ner följande:

När började besvären?

Försök komma ihåg ungefär när du först märkte en förändring och om något särskilt hände vid den tidpunkten.

Vad är svårast just nu?

Är det exempelvis oro, nedstämdhet, stress, sömnproblem, koncentrationssvårigheter eller något annat?

Hur påverkas din vardag?

Fundera på om besvären påverkar arbete, studier, relationer, familjeliv, sömn eller fritid.

Finns det något som gör besvären bättre eller sämre?

Notera om vissa situationer, miljöer eller tider på dagen påverkar hur du mår.

Vad har du redan provat?

Det kan vara tidigare behandling, läkemedel, förändrade vanor eller egna strategier.

Vad vill du få hjälp med?

Försök beskriva vad du framför allt skulle vilja kunna göra eller hantera bättre.

Ta gärna med anteckningarna till besöket. De kan göra det lättare att komma ihåg det du vill berätta.

Följ ditt mående under sju dagar

Ett annat praktiskt redskap är att göra en kort anteckning varje kväll under en vecka.

Skriv ner:

Hur har jag sovit?

Hur har mitt humör varit?

Hur stark har min stress eller oro varit?

Hur har koncentrationen fungerat?

Har jag undvikit något som jag normalt brukar göra?

Vad fick mig att må bättre idag?

Efter sju dagar kan du titta tillbaka och se om du upptäcker återkommande mönster.

Anteckningarna är inte ett diagnostiskt test och kan inte avgöra om du har en psykisk sjukdom. De kan däremot hjälpa dig att beskriva hur du har mått och hur besvären påverkar vardagen.

När är det dags att söka hjälp?

Alla människor kan ha perioder av stress, oro, sorg eller nedstämdhet. Det kan vara dags att söka professionell hjälp om besvären håller i sig, blir starkare eller börjar göra det svårt att fungera som vanligt.

Det kan exempelvis vara om du:

Har svårt att arbeta eller studera

Börjar isolera dig från andra

Har stora eller långvariga sömnproblem

Har svårt att klara sådant i vardagen som tidigare fungerade

Upplever att dina vanliga sätt att hantera problemen inte längre hjälper

Du behöver inte vänta tills situationen har blivit mycket svår innan du söker hjälp. En professionell bedömning kan hjälpa till att avgöra vilken typ av stöd eller behandling som kan vara lämplig.

Sammanfattning

Psykologi och psykiatri arbetar båda med psykisk hälsa men från delvis olika perspektiv.

Psykologen har särskild kompetens inom psykologi, psykologisk bedömning och psykologisk behandling. Psykiatern är läkare med specialistkompetens inom psykiatri och kan bland annat göra medicinska bedömningar och ordinera läkemedel.

I praktiken arbetar olika yrkesgrupper ofta tillsammans. För den som söker hjälp är det därför inte nödvändigt att på förhand veta exakt vilken profession som behövs.

Börja med att beskriva hur du mår, hur länge besvären har funnits och hur de påverkar din vardag. Det kan ge ett bra underlag för bedömning av vilken hjälp som kan passa.

Vid självmordsplaner eller omedelbar risk att skada dig själv ska du söka akut hjälp eller ringa 112. Vänta inte på att en planerad mottagningstid ska bli ledig.

Källor och vidare läsning

Senast uppdaterad: . Datumet gäller den redaktionella genomgången av text och källor.