Artificiell intelligens i vården

Artificiell intelligens AI används redan inom flera delar av hälso- och sjukvården. Tekniken kan hjälpa till att analysera medicinska bilder, strukturera stora mängder information, identifiera mönster och stödja vissa medicinska bedömningar.

AI används också inom forskning, läkemedelsutveckling, patientövervakning och administrativa uppgifter.

Samtidigt kan AI göra fel och ska inte ses som en ersättning för vårdpersonal. Medicinska beslut behöver fortfarande bygga på professionell bedömning, patientens situation och tydligt ansvar.

Vad är artificiell intelligens

Artificiell intelligens är ett samlingsnamn för datorsystem som kan utföra uppgifter som exempelvis analys, mönsterigenkänning och problemlösning.

AI-system kan tränas på stora mängder information för att känna igen samband och göra bedömningar eller förutsägelser.

Inom vården kan AI arbeta med information som:

• medicinska bilder
• laboratorieresultat
• journaluppgifter
• mätvärden från sensorer
• genetisk information
• information från medicintekniska produkter

Vilken information systemet använder beror på vad det är utvecklat för att göra.

AI och medicinsk bilddiagnostik

Medicinsk bildanalys är ett av de områden där AI används mycket.

AI-system kan exempelvis användas vid analys av:

• röntgenbilder
• datortomografi
• magnetkamerabilder
• ultraljud
• bilder från ögonundersökningar
• andra medicinska bilder

Systemen kan hjälpa till att markera områden som behöver granskas närmare, mäta förändringar eller sortera undersökningar.

WHO beskriver diagnostik som ett av de områden där AI redan används i stor omfattning inom europeiska hälsosystem.

AI ersätter däremot inte den medicinska bedömningen. Resultatet behöver tolkas tillsammans med annan information om patienten.

AI som stöd vid medicinska beslut

AI kan användas för att analysera flera typer av information samtidigt.

Det kan exempelvis vara:

• symtom
• provresultat
• tidigare sjukdomar
• medicinska mätvärden
• behandlingshistorik

Systemet kan då hjälpa vårdpersonal att upptäcka mönster eller identifiera patienter som kan behöva extra uppmärksamhet.

Det betyder inte att AI självständigt kan bestämma vilken diagnos eller behandling som är rätt.

Ett system kan sakna viktig information, göra en felaktig bedömning eller fungera sämre för vissa patientgrupper.

AI och tidig upptäckt av sjukdom

AI kan användas för att söka efter mönster i stora mängder medicinsk information.

Det kan exempelvis handla om att identifiera förändringar i medicinska bilder eller mätvärden som behöver undersökas vidare.

Tekniken studeras också för riskbedömningar och prognoser.

AI kan dock inte generellt sägas upptäcka alla sjukdomar tidigare eller säkrare än vårdpersonal.

Resultatet beror på vilket system som används, vilka data det har tränats på och i vilken situation det används.

AI och patientövervakning

Sensorer och andra medicintekniska produkter kan samla in stora mängder information om patientens hälsa.

AI kan hjälpa till att analysera sådana mätvärden och uppmärksamma förändringar.

Det kan exempelvis handla om:

• hjärtrytm
• blodsocker
• syremättnad
• aktivitet
• andra fysiologiska mätvärden

I vissa situationer kan tekniken göra det möjligt att följa patienter även utanför sjukhuset.

Det behöver samtidigt finnas tydliga rutiner för vem som ansvarar för att reagera på varningar och avvikande resultat.

Generativ AI i vården

Generativ AI är en typ av artificiell intelligens som kan skapa exempelvis text, bilder och sammanfattningar.

Inom vården kan tekniken bland annat användas för att:

• sammanfatta information
• stödja dokumentation
• formulera utkast
• strukturera stora mängder text
• stödja administrativa uppgifter

Generativ AI kan däremot skapa information som låter trovärdig men är felaktig.

Därför behöver innehåll som används i vården kontrolleras av människor med rätt kompetens.

WHO betonar att AI bör förstärka mänskligt omdöme snarare än ersätta det och lyfter bland annat risker kring bias, transparens, datastyrning och ansvar.

AI och patientjournaler

AI kan användas för att hjälpa vårdpersonal med dokumentation.

Det kan exempelvis handla om att:

• strukturera anteckningar
• sammanfatta information
• söka efter relevanta uppgifter
• omvandla tal till text
• sortera dokument

Det kan minska vissa administrativa arbetsuppgifter men informationen behöver kontrolleras.

En felaktig sammanfattning eller missförstådd uppgift kan få betydelse för den fortsatta vården.

Patientuppgifter behöver dessutom skyddas enligt regler för sekretess, integritet och informationssäkerhet.

AI inom läkemedelsutveckling

AI används även inom medicinsk forskning och utveckling av läkemedel.

Tekniken kan bland annat användas för att:

• analysera stora datamängder
• identifiera möjliga läkemedelskandidater
• studera molekylära samband
• hitta mönster i forskningsdata
• stödja planering av vidare forskning

AI kan effektivisera delar av forskningen men ersätter inte laboratoriestudier, kliniska prövningar eller säkerhetskontroller.

Nya läkemedel måste fortfarande uppfylla krav på kvalitet, säkerhet och effekt.

AI och precisionsmedicin

Precisionsmedicin syftar till att anpassa diagnostik och behandling efter den enskilda patientens och sjukdomens egenskaper.

AI kan hjälpa till att analysera information från exempelvis:

• genetiska analyser
• laboratorieprover
• medicinska bilder
• sjukdomshistoria
• tidigare behandlingsresultat

Tekniken kan hjälpa till att hitta samband i stora mängder information.

Det betyder däremot inte att AI automatiskt kan välja den bästa behandlingen för varje patient.

AI kan göra fel

AI-system är inte ofelbara.

Resultatet påverkas bland annat av hur systemet är utvecklat och vilken information det tränats på.

Problem kan exempelvis uppstå om:

• träningsmaterialet inte representerar alla patientgrupper
• viktig information saknas
• datakvaliteten är dålig
• systemet används på ett sätt det inte är utvecklat för
• tekniken förändras utan tillräcklig kontroll
• användaren litar för mycket på resultatet

Ett system som fungerar bra i en situation kan därför fungera sämre i en annan.

Risk för snedvridning

Om informationen som används för att utveckla ett AI-system inte representerar olika grupper tillräckligt väl kan systemets resultat bli mindre tillförlitligt för vissa patienter.

Detta brukar kallas bias eller snedvridning.

Det kan exempelvis innebära att ett system fungerar olika bra beroende på patientgrupp.

WHO framhåller därför rättvisa och jämlikhet som viktiga delar av ansvarsfull användning av AI inom hälsa.

Mänsklig kontroll och ansvar

När AI används inom vården måste det vara tydligt vem som ansvarar för hur resultatet används.

Vårdpersonal behöver bland annat känna till:

• vad systemet är utvecklat för
• vilka begränsningar det har
• när resultat behöver ifrågasättas
• vilken information systemet använder
• när en annan bedömning behövs

WHO/Europe rapporterade 2026 att AI införs snabbt i europeiska hälsosystem samtidigt som många länder fortfarande saknar tillräckliga strukturer för bland annat ansvar, utbildning och styrning.

AI och medicintekniska produkter

När AI ingår i en produkt med ett medicinskt ändamål kan den omfattas av reglerna för medicintekniska produkter.

Det kan exempelvis gälla programvara som används för:

• analys av medicinska bilder
• diagnostiskt stöd
• riskbedömning
• patientövervakning
• andra medicinska bedömningar

Vilka krav som gäller beror bland annat på produktens avsedda användning och risknivå.

Generativ AI i medicintekniska produkter är också ett område som tillsynsmyndigheter arbetar aktivt med. I augusti 2026 publicerade FDA ett nytt diskussionsunderlag om bland annat riskbedömning, granskning före marknadsintroduktion och uppföljning av generativ AI i medicinteknik.

AI och EU:s regelverk

AI inom vården kan omfattas av flera regelverk samtidigt.

Medicintekniska produkter med AI kan omfattas av reglerna för medicinteknik och i vissa fall även av EU:s AI-förordning.

AI-förordningen bygger på olika risknivåer och införs stegvis.

Det innebär att kraven varierar beroende på vilken typ av system det handlar om och hur det används.

Även regler om personuppgifter, sekretess och informationssäkerhet kan vara aktuella.

Integritet och patientdata

AI-system kan behöva stora mängder information för att utvecklas och fungera.

Medicinska uppgifter är känsliga och behöver skyddas.

Viktiga frågor är bland annat:

• vem som får tillgång till informationen
• hur uppgifterna lagras
• hur de används
• hur länge de sparas
• om de används för att utveckla nya AI-system
• hur informationen skyddas mot obehörig åtkomst

Patientens integritet behöver därför vara en central del när AI används inom vården.

Kan AI ersätta vårdpersonal

AI kan automatisera vissa uppgifter och fungera som stöd för vårdpersonal.

Det betyder inte att tekniken kan ersätta hela den mänskliga delen av vården.

Medicinska bedömningar kan kräva en kombination av:

• medicinsk kunskap
• klinisk erfarenhet
• patientens berättelse
• undersökningsresultat
• bedömning av risker och alternativ
• kommunikation med patienten

AI kan vara ett hjälpmedel men saknar den mänskliga förståelsen för hela patientens situation.

Möjliga fördelar med AI

När AI används på ett säkert och väl utvärderat sätt kan tekniken bland annat bidra till:

• snabbare analys av stora informationsmängder
• stöd vid medicinsk bildanalys
• bättre strukturering av information
• automatisering av vissa administrativa uppgifter
• nya möjligheter inom medicinsk forskning
• utveckling av digitala medicintekniska produkter
• stöd vid fjärrövervakning av vissa patienter

Vilken nytta tekniken ger behöver bedömas för varje specifikt användningsområde.

Utmaningar med AI

AI inom vården medför också flera utmaningar:

• felaktiga resultat
• bristande transparens
• bias
• datasäkerhet
• patientintegritet
• ansvar vid fel
• behov av utbildning
• snabb teknisk utveckling
• behov av kontinuerlig utvärdering

Ny teknik bör därför inte införas enbart för att den är avancerad.

Den behöver ge verklig nytta och kunna användas på ett säkert sätt.

Framtiden för AI inom vården

AI kommer sannolikt att användas inom fler delar av hälso- och sjukvården.

Utvecklingen går snabbt inom bland annat medicinsk bildanalys, digitala beslutsstöd, sensorer, forskning och generativ AI.

Samtidigt behöver styrning, säkerhet och utbildning utvecklas i takt med tekniken. WHO/Europe pekar särskilt på behovet av tydligare ansvar och styrning när AI införs allt snabbare i vården.

Den viktigaste frågan är därför inte bara vad AI kan göra utan när tekniken faktiskt förbättrar vården och hur den kan användas på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

AI bör ses som ett stöd för vårdpersonal och inte som en ersättning för medicinsk kunskap, mänskligt ansvar och mötet mellan patient och vårdpersonal.

Informationen på denna webbplats är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.