Alger som framtidens mat
Alger har länge varit en del av matkulturen i flera delar av världen, framför allt i asiatiska länder. I Sverige har intresset ökat för alger som livsmedel, både för deras näringsinnehåll och för möjligheten att odla mat på andra sätt än genom traditionellt jordbruk.
Men är alger verkligen framtidens mat?
Svaret är inte så enkelt som att alger är ett nytt superlivsmedel. Det finns många olika arter, deras näringsinnehåll varierar kraftigt och vissa kan innehålla mycket stora mängder jod eller oönskade ämnen.
Alger är därför ett spännande livsmedel, men det finns goda skäl att skilja mellan möjligheter och sådant som fortfarande behöver undersökas mer.
Vad är alger?
Alger är en stor och varierad grupp organismer som framför allt lever i vatten.
När vi talar om alger som mat handlar det ofta om två ganska olika grupper.
Makroalger, som brukar kallas tång eller sjögräs, är större alger som används som livsmedel.
Mikroalger är mycket små och kan odlas i särskilda system. Chlorella är ett exempel.
Spirulina säljs ofta tillsammans med algprodukter och marknadsförs ibland som en blågrön alg. Biologiskt är spirulina däremot en cyanobakterie och inte en alg.
Vanliga alger i mat
Nori: Rödalg som används till sushi, risrätter och topping.
Kombu: Brunalg som används i buljong, soppor och smaksättning.
Wakame: Brunalg som används i soppor och sallader.
Chlorella: Mikroalg som förekommer som pulver och i vissa kosttillskott.
Att två produkter båda kallas alger betyder alltså inte att de har samma näringsinnehåll eller kan användas på samma sätt.
Vad innehåller alger?
Alger kan innehålla protein, fibrer, vitaminer, mineraler och andra ämnen. Mängderna varierar däremot mycket mellan olika arter och produkter.
Vissa alger kan exempelvis bidra med jod och olika mineraler, medan vissa mikroalger kan innehålla relativt mycket protein.
Det är därför bättre att fråga vilken alg och vilken produkt det handlar om än att utgå från att alla alger är rika på samma näringsämnen.
Är alger en bra proteinkälla?
Det beror på vilken sorts alg man talar om.
Vissa mikroalger kan ha ett högt proteininnehåll räknat på torrvikten. Många alger som används i vanlig mat äts däremot i ganska små mängder.
Det är därför missvisande att generellt beskriva alger som en ersättning för exempelvis bönor, linser, fisk eller andra vanliga proteinkällor.
Alger kan i stället vara ytterligare en ingrediens i en varierad kost.
Alger och omega-3
Mikroalger är ursprungskällan till vissa långkedjiga omega-3-fettsyror i marina näringskedjor.
Det är intressant eftersom vissa mikroalger också används för att framställa algolja med omega-3.
Men det är viktigt att skilja mellan att äta en vanlig portion tång och att använda en koncentrerad algolja. Produkterna har olika sammansättning och används på olika sätt.
Jod är både viktigt och något att vara uppmärksam på
Jod behövs för att sköldkörteln ska kunna bilda sina hormoner. Men både för lite och för mycket jod kan vara problematiskt.
Vissa alger, särskilt vissa brunalger, kan innehålla mycket stora mängder jod. Halterna kan dessutom skilja sig mellan olika arter och produkter.
Därför är mer inte automatiskt bättre när det gäller alger.
Om du använder alger ofta är det klokt att kontrollera vilken art produkten innehåller och hur stor mängd som rekommenderas.
Läs förpackningen
Om du köper torkad tång, algpulver eller ett kosttillskott med alger kan du kontrollera några enkla saker:
- Vilken algart innehåller produkten?
- Hur stor portion rekommenderas?
- Finns jodinnehållet angivet?
- Är produkten avsedd som livsmedel eller kosttillskott?
Följ portionsanvisningen och undvik att utgå från att större mängder ger större hälsofördelar.
Det är särskilt viktigt när det gäller koncentrerade algprodukter.
Alger kan innehålla oönskade ämnen
Alger tar upp ämnen från den miljö där de växer.
Beroende på art och växtmiljö kan vissa alger ansamla oönskade ämnen, exempelvis vissa metaller och arsenik.
Det är därför klokt att välja produkter som är avsedda att användas som livsmedel och kommer från tillverkare som har kontroll över produktion och råvaror.
Att själv plocka alger vid havet kräver mer kunskap än att plocka vanliga grönsaker. Alla arter är inte lämpliga som livsmedel och vattenmiljön där de växer har betydelse.
Kan alger vara ett hållbart livsmedel?
Här finns några av de mest intressanta möjligheterna.
Odling av marina alger behöver inte använda jordbruksmark på samma sätt som odling av grödor på land. De behöver inte heller bevattnas med sötvatten på samma sätt som många landbaserade grödor.
Det kan göra algodling intressant i framtidens livsmedelssystem.
Samtidigt går det inte att säga att all algodling automatiskt är miljövänlig. Klimat- och miljöpåverkan beror bland annat på art, odlingsmetod, förädling, transport och hur den färdiga produkten används.
Alger tar upp näringsämnen ur vattnet
När alger växer tar de upp bland annat kväve och fosfor.
Det har gjort algodling intressant även ur miljösynpunkt. Det finns odlingssystem där man undersöker hur alger kan kombineras med annan vattenbruksproduktion och hur näringsämnen kan tas till vara.
Men det betyder inte att algodling automatiskt renar haven eller löser problemet med övergödning.
Effekten beror på hur, var och i vilken omfattning odlingen sker.
Kan alger bidra till framtidens livsmedelsförsörjning?
Alger kan ge nya möjligheter att producera livsmedel utan att använda samma mark- och sötvattenresurser som traditionellt jordbruk.
Det gör dem intressanta i en värld där befolkningen växer och livsmedelsproduktionen samtidigt behöver bli mer hållbar.
Men alger kan inte ensamma lösa hunger eller global matbrist.
Tillgången till mat påverkas också av ekonomi, konflikter, distribution, klimat, jordbruk, infrastruktur och tillgång till vatten.
Det är därför mer rimligt att se alger som en möjlig del av framtidens livsmedelsproduktion, inte som en ensam lösning på världens matförsörjning.
Så kan du använda alger i vanlig mat
Du behöver inte köpa pulver eller kosttillskott för att prova alger.
Nori kan användas till sushi eller klippas i mindre bitar och användas som smaksättning över exempelvis ris.
Wakame används bland annat i soppor och sallader.
Kombu används traditionellt för att ge smak åt exempelvis buljong. Eftersom vissa kombuprodukter kan innehålla mycket jod är det viktigt att följa produktens anvisningar.
Alger förekommer också som ingrediens i exempelvis bröd, pasta och andra livsmedelsprodukter.
Ett enkelt sätt att prova
Om du aldrig tidigare har ätit alger behöver du inte göra dem till en stor del av kosten.
Börja med en algprodukt som är avsedd som livsmedel och använd den enligt anvisningarna på förpackningen.
Fråga dig sedan:
- Tycker jag om smaken?
- Passar den i mat som jag redan lagar?
- Hur stor mängd rekommenderas?
På så sätt blir alger ett nytt livsmedel att utforska, snarare än ännu en produkt som man känner att man måste äta för att vara hälsosam.
Alger är inte ett mirakellivsmedel
Ett enskilt livsmedel kan inte göra en hel kost hälsosam.
Alger kan bidra med olika näringsämnen och ge nya smaker och användningsområden, men de ersätter inte behovet av en varierad kost med exempelvis grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och andra näringsrika livsmedel.
För vissa algprodukter är det dessutom viktigare att vara uppmärksam på för högt intag av vissa ämnen, framför allt jod, än att försöka äta så mycket som möjligt.
Sammanfattning
Alger är en intressant livsmedelsgrupp som kan få större betydelse i framtidens matproduktion.
Olika alger kan bidra med olika näringsämnen, och odling i vatten kan ge möjligheter att producera mat utan samma behov av jordbruksmark och sötvatten som många traditionella grödor.
Samtidigt varierar innehållet kraftigt mellan olika arter. Vissa alger kan innehålla mycket jod och vissa kan ansamla oönskade ämnen från sin omgivning.
Alger ska därför varken avfärdas eller framställas som en mirakellösning.
Det praktiska rådet är enkelt: välj algprodukter som är avsedda som livsmedel, kontrollera vilken alg du äter, följ portionsanvisningen och låt alger vara en del av en varierad kost.
På det sättet kan alger vara både ett spännande inslag på tallriken och en intressant del av framtidens matproduktion.