KBT

KBT – Kognitiv Beteendeterapi är en evidensbaserad form av psykoterapi för att förbättra ditt psykiska välbefinnandet!​KBT är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som utgår från hur ditt beteende påverkas av dina tankar (kognitioner).​KBT har visat sig bra vid ett flertal olika ångesttillstånd, fobier, panik- och tvångssyndrom och lättare depressioner, men har även visat goda resultat vid stresssömn– och ätstörningar och alkoholproblem.

varningstriangel.jpgUtan självinsikt och en vilja till förändring är ingen personlighetsförändring möjlig. Hur dina tankar och beteenden påverkar ditt agerande i vardagen är centralt inom KBT.

Genom att du analyserar och skapar förståelse för hur dina TANKARKÄNSLOR och HANDLINGAR påverkar ditt psykiska välbefinnande öppnas även en möjlighet till förändring! Detta är möjligt genom att du använder välbeprövade, strukturerade och problemlösande arbetsmetoder.

Arbetsmetoderna är progressiva, är inriktade på NUET och inte så inriktad på det förflutna och orsakerna som kan ligga bakom vilket mer traditionella psykoterapier är. Fokus ligger därför främst på individen här och nu och dess samspel med sin omgivning. Praktiska arbetsmetoder som används är bl.a. Tankarnas fyra nivåerTankefällorSokratiskt frågande och Exponering.

I KBT ser man till hela människan, den sociala miljön, din kropp, ditt psyke (tankar, känslor), samt hur detta sammantaget har påverkat dina beteenden och hur du handlar vid olika situationer i din vardag. Det som främst skiljer KBT från mer traditionella psykoterapi är att den lägger väldigt stor vikt vid att du dagligen kan/bör söka förändring i negativa mönster och att du genom PRAKTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE bygger upp nya strukturer i din vardag. ANALYS av dina beteendemönster, tanke- och känslomönster är väldigt central vid KBT. Du arbetar även mycket med Exponering – dvs. du ska vilja närma dig och utsätta dig för det som är svårt. KBT är därför ingen passiv behandlingsmetod. Att lyckas med KBT beror till stor del på om du har en stark vilja till förändring, att du ser positivt på ditt eget förändringsarbete! Se Kbt-behandling i praktiken och Behandlingssteg.

Dina tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteendenstyr ömsesidigt och påverkar varandra!

Bra för

Det finns vetenskapliga studier som visar att Kognitiv beteendeterapi visat sig hjälpa mot olika stressrelaterade sjukdomstillstånd och vid depression. KBT har bl.a. visat sig hjälpa mot följande sjukdomar och symtom:

  • Stress och stressrelaterade problem. Minskar bl.a. stresshormonet Kortis
  • Utbrändhet
  • Sömnproblem
  • Depressioner
  • Panik- och tvångssyndrom
  • Ångest
  • Fobier
  • Relationsproblem
  • Sexuella problem
  • Missbruk av alkohol och droger
  • Kronisk smärta, smärtlindring
  • Ätstörningar
  • Borderline
KBT-behandling har visat väldigt bra behandlingsresultatvid bl.a. ångest, depression och stress!

Evidensbaserade resultat

KBT lägger stor vikt läggs vid vetenskaplig utvärderingar av metoderna, och är därför väldigt evidensbaserad. Därför har metoden i dagsläget fått större uppmärksamhet än de mer traditionell psykoterapiformerna. Därtill har patienten kunnat klara sig med betydligt mindre mängd psykofarmaka (läkemedel) vid olika sjukdomstillstånd.

Socialstyrelsen har tagit fram nya nationella riktlinjer där psykiatrin bör behandla ångest och depression med KBT.

Bakgrund KBT – Kognitiv Beteendeterapi

KBT – Kognitiv Beteendeterapi är en terapiform som förenar traditionell Beteendeterapi med den Kognitiva terapin. Den bygger på forskning kring hur inlärnings-, kognitions och socialpsykologi fungerar i vår vardag. Den utgår därför från hur vi reagera och beter oss i olika situationer samt hur vi ser på oss själva och vår sociala omgivning. Utifrån observation och analys har man sen arbetat fram teorier och praktiska redskap för ett aktivt förändringsarbete.

Kognitiv beteendeterapi kan ses som en naturlig utveckling från den traditionella psykologin.

Psykoanalysen –> Beteendeterapi –> Kognitiv terapi–> KBT, Kognitiv beteendeterapi–> ACT, Acceptance and Commitment Theraphy
& DBT, Dialektisk beteendeterpi

Aaron Beck

Psykoanalytikern Aaron Beck utformde många av de arbetsmetoder som används inom kognitiv beteendeterapi och är den person som påverkat KBT mest. Aaron utformade den kognitiva terapin under 1960-talet som sedan utvecklades till KBT under 1980-talet. Hans observationer byggde på hur deprimerade patienter tänkte! Han upptäckte gemensamma drag där automatiska negativa tankar ofta ledde till feltolkning av verkligheten.

Alber Ellis

En annan förgrundsgestalt när den kognitiva beteendeterapin tog form är Albert Ellis. Hans behandlingsform rationell emotiv beteendeterapi, REBT låg även till grund för det som skulle bli KBT.

Under 1980-talet började kognitiv beteendeterapi ta form och bli ett begrepp.

KBT – Kognitiv beteendeterapi i dag

KBT – Kognitiv beteendeterapi utvecklas hela tiden, de delar som visar bra behandlingsresultat förfinas, nya delar läggs till. Man lägger idag större vikt vid att kunna styra uppmärksamheten åt annat håll när tankar, känslor och olika situationer ställer till problem. Det har bl.a. resulterat i att vissa terapeuter införlivat österländsk filosofi som Mindfulness i samband med KBT-behandling. Med hjälp av mindfulness får man hjälp att avdramatisera sina kognitioner och acceptera dem som de är. Vikten av att leva här och nu, att ha en positiv inställning samt vikten av hur vi tänker framför vad har också poängterats än mer inom KBT.

Även helheten för vårt välbefinnande har poängterats allt mer inom KBT varför man även belyser för att patienten att han/hon ska se till Kost och Näring samt Fysisk träning för att uppnå balans i vardan.

ACT, Acceptance and commitment Theraphy

Acceptance and Commitment Theraphy, ACT är också en metod inom KBT som precis som mindfulness lägger stor vikt vid accepterande av det som är framför det att du alltid måste framtvinga mer positiva tankar.

DBT, Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterpi, DBT är en terapiform som utvecklats från KBT och som bl.a. använder sig av mindfulness. Den inriktar sig mot patienter som har svårare emotionella problem.

Notera:
Socialstyrelsen förespråkar KBT vid lindrig ångest och depression.

KBT, kognitiv beteendeterapi användersig av beprövade erfarenheter och metoder
från den traditionella beteendeterapin
och kognitiva terapin!

Bakgrund Kognitiv terapi

Den kognitiva terapin kom till under 1950-talet.

Aaron Beck

Upphovsmannen till den kognitiva terapin är psykiatriprofessorn och psykoanalytikern Aaron T Beck. Han tittade mer vetenskapligt på hur våra kognitioner (tankar, känslor, bilder…) påverkar vårt sätta att känna, tänka och vara. Och där vår personliga tolkning av det vi upplever spelar en avgörande roll. Han såg att negativa mer automatiserade tankar leder fram till feltolkningar av verkligheten. Genom att börja tänka rationellt och positivt så kunde olika sjukdomar och symtom behandlas. Han använde sin metod vid bl.a. depression och visade i vissa fall bättre resultat än antidepressiva mediciner.

Som utbildad freudiansk analytiker ifrågasatte Aaron Beck psykoanalysen och dess freudianska arv, och om den verkligen höll måttet vetenskapligt med dess stora tilltro till att det är undanträngda minnen som påverkar dig och att dessa måste analyseras och genomlevas för att du ska kunna förstå och släppa dem! Han såg att behandlingsresultatet genom psykoanalysen inte var särskilt tillfredsställande överlag och att anledningen troligen var det negativa tänkandet hos patienten och inte de ofta ofullständiga antagandena om undanträngda minnen som den största allenarådande sanningen vid olika personliga problem! Den kognitiva terapin har påverkat Positivismen inom personlighetsutveckling och nyare psykologi. Aarons bok Cognitive Therapy for Depression fick stort genomslag då den visade att kognitiva metoder kunde ersätta medicinering vid depression.

Noam Chomsky

Noam Chomsky var en av en av föregångarna till det som skulle bli kognitiva terapin. Genom sitt arbete inom bl.a. generativ lingvistik visade han på att beteendeterapin troligen inte kunde användas som ensam förklaringsmodell för vår psykologiska verklighet.

Abraham Maslow

Abraham Maslow är grundare av den humanistiska psykologin och har påverkat den kognitiva terapin till viss del, främst genom sitt sätt att se på vad som motiverar oss beroende på vilka behov vi har och vill uppnå i livet. Han ifrågasatte behavioristerna då han ansåg dessa automatiserade människans sätt allt vara alltför mycket, och inte såg till människan mer personliga motiv. Maslow är mest känd för behovstrappan där olika behov måste säkerställas innan en människa kan gå vidare till nästa nivå (trappan innehåller nerifrån och upp: kroppsliga behov, trygghet, gemenskap, uppskattning, och tillsist självförverkligande). Se även extern länk på bloggen: Terapisnack.

Becks arbetsmetoder inspirerades från flera håll, bl.a. från Maslow.

I KBT används idag en hel del av Becks arbetsmetoder från den kognitiva terapin:

Bakgrund Beteendeterapi

Beteendeterapin är aningen äldre än den kognitiva terapin och handlar om hur vår samverkan i en fysisk och social miljö påverkar oss, hur våra inlärnings-, handlings- och tankemönster formar vår personlighet. Inlärnings – och socialpsykologi ingår i beteendeterapin. Med beteende menas därför det du gör och säger men även vad du tänker och känner och hur din kropp reagerar i olika situationer. Beteendeterapin kritiserade den traditionella psykoanalysen då den ansåg sig se mer praktiskt på vår psykologiska verklighet. Behaviorism är ett mer vetenskapligt namn på beteendeterapi.

Notera:

Beteenden kan även komma i obalans jämfört med normen! Med beteendeöverskott menas att vissa beteenden är det för mycket av, kan exempelvis vara vara så att man dricker för mycket alkohol. Ett beteendeunderskott kan exempelvis vara att man vid depression drar sig undan sociala kontakter vilket i sin tur förstärker beteendet.

Det finns ett flertal personer som har varit centrala i framväxande av beteendeterapin:

Ivan Petrovitj Pavlov

Ivan Petrovitj Pavlov är känd för sina experiment på hundar och en företrädare för Inlärningspsykologin. I Inlärningspsykologin ingår studier på hur stimuli (sinnesintryck med kroppslig, tanke- eller känslomässig reaktion) av olika slag påverkar oss, men även hur mer traumatiska händelser eller negativa vanemönster skapar olika betingningar i psyket och kropp. Dessa betingningar sker mer reflexmässigt och anses inte vara viljestyrda. Begreppet klassisk betingning myntades för att belysa inlärd upprepad stimuli. Se extern länk om Klassisk betingning.

Joseph Wolpe

Genom stegvis avbetingning kan man få patienten att bli av med sina problem, kan gälla rädslor och fobier av olika slag, bl.a. behandlade Joseph Wolpe olika fobier på detta sätt.

B.F Skinner

B.F Skinner är skapare av behaviorismen, som innebär att människor och djur fortsätter att göra sådant som ger belöning i någon form enligt vissa förstärkningsprinciper. Genom inlärning och erfarenhet kan vissa beteenden förstärkas och han visade på att sådana handlingar som ger oss belöning av något slag repeterar vi gärna i vår vardag. Operant betingning är ett sätt att använda positiv betingning (önskat beteende belönas vilket leder fram till en förstärkning)och negativ betingning (det obehagliga tas bort när rätt beteende har uppvisas) för att medvetet förändra beteenden. Skinners forskning visade att bestraffning som metod inte fungerade utan att förändringen måste komma självmant.

Obs!

Operant betingning ska ses som en mer aktiv progressiv betingningsform än klassisk betingning som sker mer reflexmässigt och inte är lika viljestyrd.

Arnold Lazarus

Arnold Lazarus är upphovsmannen bakom begreppet beteendeterapi.

Gordon Allport

Gordon Allport definierade socialpsykologin. Inom socialpsykologin har man även tagit i beaktande hur människor och sociala miljöer omkring oss påverkar vårt sätt att tänka, känna och handla i sociala sammanhang.

Genom inlärning formas din personlighetoch dina beteenden!


KBT-behandling i praktiken

Vid KBT-behandling ser man till hela människan: dina tankar, känslor, kroppsliga reaktioner, beteenden (handlingar) och hur omgivningen påverkar dessa. Genom att analysera orsak och verkan kommer du till insikt och kan börja ditt förändringsarbete:

kbt_omgivning

Figur: Dina tankar, känslor, kroppsliga reaktioner

och beteenden samt påverkan från omgivningen

En KBT-behandling har ett väldigt strukturerat upplägg och innehåller ett flertal behandlingssteg som återkommer/återupprepas under behandlingen.

KBT är en viljestyrd aktiv praktisk terapimetod

Att ha en kontakt med en utbildad psykoterapeut inom KBT är att föredra vid genomförandet av en KBT-behandling, då denna i nära samspel med dig utformar och bygger upp behandlingsplanen. Därtill hjälper han/hon dig att fokusera på rätt saker samt ger återkommande feedback. KBT-behandlingen är ofta individuell men används även för gruppterapi och familjeterapi. 5 – 20 gånger, a 45 min per session (träff) brukar räcka för att du ska kunna arbeta vidare på egen hand sen. Du går igenom ett eller några problemområden vid varje tillfälle.

Notera:

Givetvis kan du om du är väl insatt inom KBT försöka dig på metoderna på egen hand. Det har visat sig att KBT behandling och dess metoder kan fungera lika väl om psykoterapeuten finns tillgänglig över Internet som vid en personlig kontakt med psykoterapeuten. Exempelvis har Stockholms Landsting startat enheten för Internetpsykiatri där man behandlar depression, paniksyndrom och sociala fobier med väldigt gott resultat.

Behandlingssteg – arbetsmetoder inom KBT

KBT är en metod som varvar vardagspraktik med metoder för självinsikt. Vid varje session går du och psykoterapeuten igenom vissa/alla steg, eller återanknyter till dem. Praktiska arbetsmetoder som Tankarnas fyra nivåerTankefällorSokratiskt frågande och Exponering används kontinuerligt. Därtill ingår även Hemuppgifter för för eget praktiserande mellan träffarna.

Praktisk KBT analysAnalysera situationen – vad triggar den i gång inom dig!Vad gör du – vilka handlingar tar överhanden!Konsekvensanalys – vad innebär ditt handlande på kort och lång sikt!

Olika behandlingssteg brukar ingå i en KBT-behandling. Exempelvis kan behandlingssteg enligt nedan ingå. Steg 1 och 2 nedan innehåller grundanalysen av dina problem. Steg 3, 4 och 5 innehåller det praktiska förändringsarbetet:

  1. Analysera beteendemönstret

    Först görs en analys av hur tidigare erfarenheter och beteendemönster påverkat och format dig som individ, hur du samspelar med din omgivning. Vi bär alla med oss en stor bag med upplevelser som påverkat oss i livet. Beroende på hur känslig du är som personer så reagerar du olika på dessa upplevelser vilket i sin tur kan påverka ditt handlingsmönster olika. Vilka kroppsliga som tankemässiga mönster har upplevelserna lett fram till?
  2. Formulera målsättningar för förändringar

    Utifrån analysen tydliggörs de mål (kort- och långsiktiga), hinder och möjligheter som finns för att förändra ditt handlingmönster. Det är viktigt att finna en förklaring och förståelse för beteendet. Att våga se, förstå, reflektera, konkretisera, avdramatisera och hitta nya riktningar! Återkommande behandlingssessioner används för att komma till rätta med problemen. Du får återkommande Hemuppgifter.
  3. Arbeta med tankemönster

    Genom att lära dig att förstå och se negativa och destruktiva tankemönster uppstår får du möjligheten att dels vara på din vakt när dessa uppkommer samt avdramatisera dessa samt programmera in nya mer konstruktiva och positiva tankemönster i dess ställe. Dina negativa tankar testas därför och ifrågasätts utifrån hur de påverkar din verklighetsuppfattning. Finns det några belägg för att det du tänker stämmer och är relevant för situationen, eller förvränger du rent av verkligheten! Se Tankarnas fyra nivåer.
  4. Arbeta med känslomönster

    Genom självreflektion och igenkännande växer förståelsen hur känslor uppkommer som ett svar på dina tankar. Du lär dig se dessa känslor i sitt rätta sammanhang, vilket medför möjligheten till förändring och avdramatisering av negativa känslor.
  5. Aktivt förändringsarbete – praktisk handling
    Genom att stimuleras till att aktiveras och arbeta in nya rutiner påverkas också din självkänsla positivt, vilket är en viktig del i behandlingen. Det gäller att förändringarna förs ner på ett praktiskt sätt i ditt vardagsliv. Dina tanke- och känslomönster förändras också per automatik av detta. Något som också förstärks av ditt kontinuerliga tanke- och känsloarbete. Exponering är en effektiv metod.

Praktisk KBT i vardanAnalysera dina beteenden – självreflektion!Skapa nya tanke-, känslo- och handlingsmönster!Kontinuerligt förändringsarbete – praktisk handling i vardan!

Exempel på Agenda för en återkommande session

  1. Summera hur den gångna veckan varigt ​
  2. Gå igenom patientens hemuppgift
  3. Terapeuten presenterar veckans tema
  4. Terapeuten introducerar patienten i de KBT-tekniker hon/han kan använda sig av, exempelvis försök att Hitta dina egna tankefällor!
  5. Kom överns om en ny hemuppgift till nästa session

Tankarnas fyra nivåer

Våra kognitioner delas in i fyra olika nivåer. Det är de tre första nivåerna som anses skapa våra grundantagande om oss själva och vår omgivningen, och det är utifrån dessa vi sen tänker, känner och agerar. Den fjärde nivån (Medvetna tankar) kan du använda för att förändra dina invanda mönster.

  1. Grundantagande (kognitiva scheman om dig själv)
    Personliga inlärda uppfattningar du har om dig själv och din omvärld, präglas ofta redan i från barndomen.
  2. Personliga livsregler
    Hur du handskas med olika situationer beroende på dina grundantagande. Färgas av vår sociala och kulturella bakgrund.
  3. Automatiska tankar
    Hur vi tolkar vår verklighet: ofta snabba, spontana inte viljestyrda tankar utan omedvetna tankar som kommer till oss som bilder, fantasier och tolkningar av händelser av olika slag.
  4. Medvetna tankar
    Viljestyrda logiskt uppbyggda tankar. Med hjälp av dessa kan du förändra dina automatiska tankar.

I den kognitiva terapin gör man en analys över hur du verkar inom dessa fyra nivåer och hittar sätt att reparera de problem de medfört, genom att lära dig förstå och ifrågasätta uppfattningar, tankemönster, känsloreaktioner, feltolkningar, reaktioner och handlingar (beteenden) du har! Det gäller att bygga upp positiva scheman som ger dig god självkänsla. Med denna grund kommer dina automatiska tankar även bli mer positiva: Jag är bra som jag är, det kommer att ordna sig, jag är bra på det här, jag kan lära mig något av denna upplevelse…

Negativa scheman däremot är ofta övertolkande och orubbliga och med dessa i bagaget blir dina automatiska tankar även negativa: Jag klarar inte detta, ingen kan älska mig, undra vad hon tänker om mig, jag är oattraktiv, jag kommer misslyckas, jag gillar inte den personen…

Upptäck och ifrågasätt dina automatiska tankar!

De negativa automatiska tankarna slår ofta till vid prestationskrav av olika slag, även vid stress. Detta triggar i gång negativa känslor inom dig och påverkar ditt beteende. Upprepade negativa upplevelser och minnen lägger sig ofta kvar som känslominnen i kroppen och kan därför lättare triggas i gång av liknande stimuli som legat bakom dem, dessutom när du känner dig mera svag: kanske är sjuk, stressad, bakfull, har misslyckats på något sätt som lett till rubbad självkänsla vilket gör dig väldigt sårbar. Hur du väljer att bemästra olika svåra situationer kan även skapa olika självförsvar för att du försöker göra dig mindre sårbar, något som inte heller är bra i längden, eftersom det egentligen hämmar dig och också förstärker dina negativa scheman! Se även Tankefällor.

Det du förutsätter dig att du ska göra, blir ofta en sanning!Skapa konstruktiva inre bilder för situationen redan nu!

Det är bättre att du försöker se och förstå dina negativa scheman och tar tag i dem på ett konstruktivt sätt. Genom att däremot lära dig se på situationer annorlunda samt lära dig medvetet hantera situationer annorlunda kan du hitta nya strategier och handlingsmönster, dvs. skapa nya positiva scheman. Se även Exponering.

Notera:

Beck definierade begreppet Automatiska tankar som är centralt inom KBT.

Hur vet du att du inte feltolkar verkligheten!

Tankefällor

Du kan ofta felaktiga slutsatser i en situation, och än mer om du lider av depression eller andra symtom som drar ner din självkänsla och självkännedom. Här nedan kommer olika tankefällor:

  • Förstora och förminska det som sker, fastnar i en enskild händelse, du förvränger ofta verkligheten.
  • Svart eller vitt, du ser inga nyanser, inga gråskalor. Det är antingen eller, ett litet misslyckande blir ett totalt misslyckande, en total katastrof!
  • Katastroftänkande, förstorar upp en händelser som skett eller som du tror ska ske.
  • Övergeneralisera sådant som hänt så att du tror att det alltid är och kommer vara på det här sättet. Du för även över beteendet till liknande situationer.
  • Felaktig selektering leder till att bara negativa delar i en situation uppmärksammas. Hela upplevelsen färgas och blir negativ.
  • Känslomässigt tänkande, starka känslor bestämmer vad som är sant eller inte.
  • Tankeläsning, du tar för givet att omgivningen ska känna och förstå vad du känner och tänker. Tror också ofta att omgivningen tänker negativt om dej.
  • Etikettering, du sätter negativa omdömen på dig själv och din omgivning.
  • Förutser framtiden genom att ta för givet att du inte ska lyckas, att saker och ting inte kommer bli som du tänkt dig. Dvs. du skapar självuppfyllande profetior.
  • Positiva upplevelser räknas inte utan du slår i från dig och projicerar på det negativa igen.
  • Alla måsten som gör att du inte kan släppa kontrollen och skapa tillit till andra, vilket även för med sig att du ställer orimliga krav på dig själv.

Du kan förändra diggenom att bearbeta dina invandatanke- och känslomönster!

Sokratiskt frågande

Terapeuten använder sig även av samma verktyg som filosofen Sokrates tog fram och använde sig av. Sokrates ansåg att sanningen alltid fanns att finna i varje individ och att genom att bara ställa de rätta frågorna på rätt sätt kunde sanningen även uppenbaras för den personen som tillfrågades. Dvs. att patienten själv föder fram de rätta svaren. Exempel:

  • Vad får dig att tro att detta ska hända?
  • Tänker du ofta så här?
  • Hur gick du till väga när det inträffade?
  • Vad kan du dra för slutsatser av det som hänt?
  • Finns det liknande situationer som känts på det här viset?
  • Vad har du lärt dig av det som hänt?
  • Skulle du ha agerat annorlunda om du inte var stressad?
  • Hur kan du förbereda dig inför en liknande situation med de kunskaper du nu har?
  • Vad kan du göra för att handla eller tänka annorlunda nästa gång?
  • … osv.

Tips!

Använd vad- och hur-frågor vid sokratiskt frågande, undvik varför-frågor för att dess ofta ger därför-svar tillbaka.

Genom att du varsamt exponerar dig för det som tidigare varigt svårtlär du dig successivt att hantera och behärska situationen!

Exponering

För att behandla diagnoser som fobi, ångest, panikssyndrom har de senaste decennierna metoder som exponering används inom KBT. Exponering är en teknik som innebär att man utsätter patienten för det som känns svårt, ofta den situation som skapar rädsla, oro, trauma, ångest eller vad det nu är. Patienten ska successivt närma sig situationen och gå in i situationen väl förberedd med öppna sinnen. Genom att göra det och se att det inte var så farligt så lär sig patienten att hantera situationen vilket gör att patienten lär sig hantera även problemen, och ofta försvinner problemen även helt och hållet.

Terapeuten tillsammans med patienten förbereder sig genom att lista det som känns svårt i olika situationer, vanligtvis i en skala från 0 – 100. Den praktiska terapin innebär sen att patienten utsätter sig för de situationer som är jobbiga i turordning, där man börjar med det som känns minst svårt först.

Exponering används ofta praktiskt i olika situationer men kan även användas för att bearbeta tankar, känslor och minnen.

Konceptualisering

Konceptualisering betyder det koncept, den arbetsplan som används vid förändringsarbetet. Den innehåller analysen av problemet som patienten har, och hur och varför problemet uppkommit, samt vilka åtgärder som kan lösa det hela.

Hemuppgifter

KBT bygger på att du är aktiv och jobbar kontinuerligt med dig själv. Har du en psykoterapeut som du träffar regelbundet så hjälper han/hon dig med arbetsgången.

Beroende på vad du har för hemuppgift kan dessa vara mer av mer praktiskt art eller att du ska observera ditt psyke på olika sätt, dina tankar och känslor i olika situationer osv. Det är viktigt att du är strukturerad i ditt arbete, att du både lär dig att ta kontroll över dig själv i olika situationer men att kontrollen inte blir negativ och kvävande, utan positiv och skapande.

Exempel på hemuppgifter:

  • Analysera tankemönster du har vid vissa specifika situationer, försök hitta vägar att tänka annorlunda nästa gång.
  • Vilka kortsiktiga impulser styr dig i olika situationer? Hur skulle du agera om du ser mer långsiktigt!
  • Vilka begär uppstår just i denna situation? vilka konsekvenser får detta lägre fram?
  • Förutsätt dig redan nu att du ska agera annorlunda nästa gång! Dvs. gör en omprogrammering!
  • Utsett dig för vissa situationen som varit svåra tidigare, börja med de mindre svåra.
  • Analysera vad som kommer först i en viss situation: tanken, känslan eller den kroppsliga reaktionen? Varför tror du att det är så? Är det alltid så?
  • Vilka tankar och känslor har du svårt att släppa? Kan du bli av med dem genom att du försöker undvika dem? Om inte, varför? När kan du använda dig av kontroll, när är det bättre att släppa kontrollen och låta tankarna och känslorna leva sitt eget liv?
  • Hur fungera du under stress? Kan du agera annorlunda nästa gång?
  • Försök se och förstå när ångesten uppstår. Vilka känslor får övertaget hos dig, hur reagerar din kropp?
  • Försök hitta och förstå vilka dagliga rutiner där du aktiverar dig på ett konstruktiv sätt som är bra mot din depression.
Att lära dig att kontrolleraoch släppa kontrollen!

Behandlingsmetoder vid olika symtom/sjukdomar

Beroende på vilka symtom/sjukdomar en patient lider av så ser behandlingen lite olika ut, dvs. den anpassas efter de metoder som visat sig ha bäst resultat. Ofta så används olika tekniker: Tankarnas fyra nivåerTankefällorSokratiskt frågande och Exponering, praktiskt förändringsarbete i vardan, skapa social kontakter mm.

Nedan visas vilka delar som kan ingå i behandlingen av några diagnoser (symptom/sjukdomar):

Diagnos (symptom/sjukdomar)Behandling
Social fobi“Bearbeta tankefälloroch exponera de situationer somskapar fobin”Sokratiskt frågande & TankefällorStor vikt läggs på vilka tankefällor som kan ligga bakom fobin och undersöka sanningshalten i dessa. Omprogrammering av de tankar som skapar fobin.​ExponeringExponera det säkerhetsbeteenden som uppträder vid situationer som skapar fobin.
Ångest“Förbättra förmågan och exponera de situationer som känns jobbiga”Sokratiskt frågande & TankefällorIdentifiera och förändra de tankar och känslor som ligger bakom ångesten.​ExponeringExponera de situationer som skapar din ångest.
Panikångest“Analysera och förstå de kroppsligareaktionerna, att de inte är farligaoch exponera de situationer som skapar panikångest”Sokratiskt frågande & TankefällorIdentifiera och förändra de tankar och känslor som ligger bakom panikångesten. Analysera de kroppsliga reaktioner som sker vid panikångesten, inse att de inte är farliga utan att de är kroppsliga reaktioner som uppstår från felaktiga tankar och känslor.​ExponeringExponera de situationer som skapar panikångest.
Tvångstankar“Exponera de situationer som skapar tvångstankarna”Sokratiskt frågande & TankefällorIdentifiera och förändra de tankar och känslor som ligger bakom tvångstankarna.​ExponeringExponering med responsprevention. Utsätt dig för de situationer som skapar tvångstankar och samtidigt stå emot de impulser och kontrollbeteenden som uppstår i situationen.
Post-traumatisk stress“Exponera i fantasin det tragiska som skett”Sokratiskt frågandeFörstå hur händelsen har präglat och förändrat grundsynen i livet. Försök se realistiskt på det som skett…​ExponeringExponering i fantasin minnena från den traumatiska situationen.
Depression
“Förbättra självkänslanoch bygga upp rutiner i vardan”
Sokratiskt frågande & TankefällorIdentifiera och ändra på negativa automatiska tankar och känslor. Se vilka tankefällor som fångat dig.​ExponeringInterperspektiv exponering av dina tankar och känslor​Strukturera vardanHåll schema på vardagssysslor, sömnfysisk träning, måltider, kost och Näring, undvika stress. Testa något nytt somMindfulnessYoga mm.​Social kontakterTräffa vänner och bekanta, skapa nya sociala kontakter…
Missbruk (alkohol & droger)

“Inse att missbruk föreligger,skapa nya rutiner i vardan”
Sokratiskt frågande & TankefällorAnalysera missbruket, varför du missbrukar, hur mycket och när du missbrukar. Inse och erkänn att du är missbrukare! Se till konsekvenserna av missbruket, för dig och närstående. Använd familjeterapi.​ExponeringInterperspektiv exponering av dina tankar och känslor. Exponera dig efterhand för miljöer då du tidigare trillat dit, lär dig kontrollera situationen.​Strukturera vardanBygg upp självkontroll. Lev ett sunt liv. Undvik sammahang där alkohol eller droger förekommer.
Ätstörning“Förbättra självkänslanoch se klart på den förvrängda självbilden. Ät regelbundet. Exponera matssituationen samt de tankar och känslor som har med mat att göra”Sokratiskt frågandeIdentifiera och ändra på negativa automatiska tankar och känslor som har med utseende och mat att göra – för anorexi eller bulimi. Undersök de föreställningarna som du har och jämför med fakta.​ExponeringInterperspektiv exponering av dina tankar och känslor i samband med mat.​Exponera matsituationerna:Det impulsiva ätandet vid bulimi och det kontrollerade ätandet vid anorexi.​Strukturera vardanFör dagbok, ät 5-6 gånger per dag.

Tabell: Behandlingsmetoder för olika diagnoser där KBT används.

Sträva efter att tänka mindreoch handla mer!

KBT kontra Dynamisk Psykoterapi

KBT anses vara mer evidensbevisad än vad den traditionella Dynamiska Psykoterapin (Psykoanalysen) är så här långt vad gäller resultaten vid behandling. Det är en av anledningarna till att terapiformen är på frammarsch och bl.a. fått Socialstyrelsen att förespråka den vid ett flertal diagnoser (symtom/sjukdomstillstånd). En annan fördel är att du anses klara dig på 5 – 20 träffar (sessions) tillsammans med professionell psykoterapeut, för att sen vara så fullärd att du kan praktisera metoderna på egen hand. Detta gör metoden betydligt billigare än de traditionella metoderna! Du kan även använda metoden över Internet med bra resultat!

KBT och den Dynamiska Psykoterapin fokuserar och använder lite olika metoder i respektive terapiform. Den dynamiska psykoterapin har Freuds läror som grund men har precis som KBT utvecklats i en egen riktning och innehåller även ett flertal mer specifika inriktningar. Nedan kan du se en schablon på de generella skillnaderna och likheterna mellan KBT och Dynamiska Psykoterapi:

KBTDynamiska psykoterapi
Inriktar sig på praktiskt förändringsarbete utifrån dina nuvarande beteenden.Analys och förändring av hur dina tankar, känslor och minnen samt den din omgivning påverkat dig.Omedvetna djuppsykologiska processer har format dig, som måste bearbetas för att förändring ska kunna ske.​Dessa processer styr stor del av det som sker i ditt liv: dolda begär och drifter, fantasier, lust, skuld… där sexualiteten är den största drivkraften enligt Freud. Mycket ligger gömt i ditt undermedvetna.​Tidigare livssituationer, erfarenheter, kulturella betingelser och relationer har även påverkat ditt liv, och skapat olösta trauman och konflikter. Allt sammantaget skapar reaktioner i ditt liv.
Analys av varför du handlar på ett visst sätt i en viss situation.Sluta fred med tidigare händelser och minnen genom att återuppleva dem igen i ditt inre.
Aktiv praktisk förändring av dina handlingar och tanke- och känslomönster.Fokuserar på att förstå dina inre processer, leder till ökad självkännedomen och möjlighet till förändring.
Fokuserar på Nuet! Du är orsak till din egen framtid!​Fokuserar på dåtiden! det som har skett tidigare i livet, ofta i barndomen. Ditt liv är ett resultat av historien!
Terapin är målinriktad, har ett specifikt syfte, vissa symtom ska avhjälpas.Terapin ser mer till helheten av att patienten lär känna sig själv, detta förbättrar även symtomen och sjukdomsbilden på sikt.
5 – 20 möten med en terapeut räcker, sen egen träningTerapin kan fortgå i flera år, flera gånger i veckan (kanske hela livet!).
Som patient är du expert på dina egna problem, terapeuten är bara handledare.Terapeuten är experten och vägleder dig till att förstå dig själv bättre.
Du ska vara aktiv och ha en vilja till förändring. Bli medveten om den inre dialogen som pågår.Du måste våga öppna upp dig själv.Samtalet som förlöser inre konflikter och emotionella minnen.
Träning kan ske på egen hand.Kontakten med och förtroendet för psykologen är av största vikt för att nå resultat.
Praktiska övningar i vardan (hemuppgifter) för att förändra handlingsmönster, tankar och invanda känslor.Sök harmoni i vardan och reflektera över det som sker.
Resultat sker genom att du målmedvetet förändrar dina tankar, känslor och beteenden genom praktisk återkommande träning.Resultat nås genom att du först förstår dig själv för att kunna förstå dina handlingar och därefter efter insikten gör de successiva förändringar som behövs.
Har bl.a. visat goda resultat vid depressioner, ångest och stress.Bra vid allvarliga psykiska störningar. Hjälper för att bearbeta större traumatiska händelser som har satt sin prägel i livet.

Figur: Generella skillnader och likheter mellan KBP och Dynamiska Psykoterapi.

Den Dynamiska Psykoterapin har visat sig användbar vid svårare psykiska problem, traumatiska upplevelser m.m. där samtalsterapi och att patienten genom att genomleva det svåra igen får en förståelse och verktyg för att släppa taget om händelsen, det som även kan vara undanträngt, uppdämda motstånd och rädslor. På så sätt kan en försoning och naturlig rening uppstå, det blir möjligt att släppa taget om händelsen och gå vidare.

Notera:

Även psykoterapeuter, hälsocoacher och mer nyandliga förespråkare m.f. använder sig av metoder med mer psykodynamisk inriktning för att hjälpa patienten att släppa taget och bearbeta minnen, rädslor och motstånd av olika slag. Ofta integrerar man i dessa metoder mer progressiva metoder som Kognitiv Beteendeterapi, Visualisering för att skapa förändring och nya beteendemönster, samt Mindfulness för att uppnå acceptans till livet.